Att bygga upp en förtroendefull relation

Att bygga upp en förtroendefull relation till eleverna är lärares och skolledares mest frekventa lärdom om hur man får en hög kvalitet i elevers och barns lärande och utveckling. Lärdomarna bygger på en sammanställning av ungefär 110 000 års samlad lärar- och skolledarerfarenhet.

Forskningsstöd

I ett av mina forskningsprojekt har cirka 4 000 lärare skrivit ned sina tre viktigaste lärdomar om hur man på bästa sätt kan bidra till barns lärande och utveckling. En analys av dessa cirka 12 000 lärdomar baserade på ungefär 60 000 års erfarenhet av lärande och undervisning visar att de tre mest frekventa lärdomarna är att bygga upp en förtroendefull relation, att möta barnen där de befinner sig,  samt att ge återkoppling i vardagsarbetet. I samma forskningsprojekt har även 2 628 lärare och 192 skolledare besvarat en enkät där en av uppgifterna var att prioritera 8 lärdomar utifrån 16 presenterade lärdomar från den tidigare undersökningen om hur man på bästa sätt bidrar till elevernas lärande och utveckling.

Både inom förskolan, grundskolan och gymnasieskolan är de tre mest frekventa lärdomarna bland lärarna att Bygga upp en god relation till barnen/ungdomarna, Utgå från och/eller knyta an till barnens livsvärld och frågor, Ge barnen/ungdomarna återkoppling i vardagsarbetet

De mest frekventa lärdomarna bland skolledarna är desamma som bland lärarna med ett undantag. Att utmana barnens/ungdomarnas föreställningar var mer frekvent än att ge dem återkoppling i vardagsarbetet.

Procentuell andel lärare respektive skolledare som bedömt vilka lärdomar om lärande och undervisning som är de åtta viktigaste. Lärare: N= 2 628, skolledare; N=192. 
 

	Lärare	Skol-ledare
n. Bygga upp en god relation till barnen/ungdomarna	95	95
a. Att utgå från och/eller knyta an till barnens livsvärld och frågor	84	93
m. Ge barnen återkoppling så de vet när de lyckas bra eller dåligt	77	83
l. Tydlig struktur på arbetet respektive för leken	66	41
f. Se till att barnen ges möjligheter att påverka innehållet inom vida ramar som lagts fast av dig	65	76
g. Att barnen ges möjlighet att själva välja hur de vill leka/arbeta	56	68
c. Utmana barnens föreställningar	50	88
i. Knyta an till aktuella omvärldshändelser	43	68
p. Se till att barnen arbetar i grupp	43	44
j. Vara tydlig med krav och betygskriterier	37	41
b. Tydliggöra kursplanemålen	35	47
e. Ägna mycket tid till färdighetsträning	35	14
o. Dela upp arbetsområden i mindre avgränsade delmoment	28	9
h. Att hålla mig i bakgrunden när barnen leker/arbetar	19	6
d. Ägna mycket tid till repetition	18	3
k. Regelbundna prov och diagnoser	9	2
q. Mycket enskilt arbete eller enskild lek	8	1

I ett forskningsprojekt i Göteborg genomförde vi 513 djupintervjuer med elever, lärare och skolledare om vad som bidrar till en hög kvalitet i barns lärande och utveckling. Av de 24 begrepp som använts för att översätta och visa på mönster i elevernas, pedagogernas och skolledarnas föreställningar om lärande och undervisning är Lust att lära, Att skapa en förtroendefull relation, Att anpassa till elevernas tankar och frågor, Vara lyhörd samt Involvera eleverna i kunskapsbildningen de mest frekventa lärdomarna. Till de minst frekventa lärdomarna hör Tydliga betygskriterier, Sanktioner samt Prestation som drivkraft för lärande.
De mest frekventa lärdomarna visade sig vara särskilt viktiga för hur väl elever från skolor på områden med låg socioekonomisk  status lyckas med sitt skolarbete. Återkommer om skillnader beroende på socioekonomisk status i ett annat blogginlägg

Viktiga dimensioner för en förtroendefull relation 

 Innebörden i en förtroendefull relation utgör en svårfångad helhet som består av ett antal delar eller dimensioner som dessutom är relaterade till varandra så att de skapar denna helhet. Att en förtroendefull relation mellan lärare och elever  är komplex och svårfångad får inte bli en ursäkt för att inte försöka begripa sig på och förstå hur man kan skapa den. Jag lyfter fram några av de dimensioner som jag funnit vara betydelsefulla. Hoppas på kommentarer som kan vidareutveckla mina lärdomar och slutsatser.

Ett sätt att tänka om hur man bygger upp en god relation är att fokusera på mer personligt förhållningssätt.  Det bygger på mer relationsbyggande samtal och allmän trivsam samvaro utan direkt koppling till arbetssätt. Ett annat sätt är att se på skapandet av en god relation främst som ett resultat av hur man lägger upp undervisningen. En förtroendefull relation blir då både ett resultat av och en avgörande och bidragande faktor till det goda lärandet. Jag har mer tänkt i dessa banor.

Ömsesidighet och medskapande i kunskapsbildningen. 

Den kanske viktigaste dimensionen i en god relation är att vara och visa att man är intresserad av elevers erfarenheter, föreställningar och frågor när man initierar och lär om ett kunskapsområde. Det innebär att ta vara på variationen i elevernas och barnens föreställningar som ett av underlagen för kunskapsbildningen. Det andra viktiga underlaget i elevernas kunskapsbildning är lärarens kunnande inom kunskapsområdet. Ju mer man som lärare intresserar sig för elevernas föreställningar desto mer intresserar sig eleverna för lärarens bidrag till den gemensamma kunskapsbildningen.

Meningsskapande

Att uppleva och erfara att det egna arbetet är meningsfullt och meningsskapande stärker skapandet av en förtroendefull relation. Meningsskapandet stärks av att det eleverna lär om kopplas till och har relevans för deras liv även utanför skolan.

Gemensamt mål

 Att uppleva att man hör ihop är beroende av att man har ett gemensamt mål för arbetet. Ett sätt att åstadkomma det för en elevgrupp är att eleverna är medskapande vid utformningen av målen inför ett nytt lärområde.

Återkoppling

Att ge återkoppling i vardagsarbetet är ett sätt att visa intresse för elevens kunskapsbildning har stor betydelse hur relationen uppfattas av eleverna. Hur man ger återkopplingen kan både bidra till och försämra en förtroendefull relation. 

Att bedöma elevers progression i stället för deras prestation i förhållande till andras prestationer eller till  förutbestämda kriterier bidrar både till en förtroendefull relation och till bättre prestationer. Att intressera sig för och ställa fördjupande – eller utmanande – frågor är ett sätt att ge återkoppling som bygger på progression. Det kan t ex ta sig uttryck som ”Det där låter spännande! Hur har du kommit fram till det? Men hur blir det om man ….?

Att bedöma och värdera kvaliteten i arbetsinsatsen som bra eller dålig eller att värdera eleven som exempelvis  duktig eller lat är ett annat sätt att återkoppla som bygger på prestation.

 Carol Dweck har i sin forskning på ett övertygande sätt visat på betydelsen av återkoppling utifrån progression framför värderande återkoppling på prestation även när det gäller elevers och barns lärande.

 

Lärandebaserad skolutveckling

Skolutveckling tar gestalt i det pedagogiska mötet mellan lärare och elever/barn men skapas genom skolgemensam professionell kunskapsbildning om lärande och undervisning.

Kunskapsbildning och analys

Lärdomar om lärande och undervisning som växer fram genom analys av den egna vardagsverksamheten upplevs mer tillförlitlig. Genom att lärdomarna görs i samma miljö och sammanhang som där de ska tillämpas omsätts de även i högre grad i handling än andras lärdomar man tagit del av.
Lärandebaserad skolutveckling sker genom gemensam analys av samband mellan det man gör och det man uppnår med det man gör i förhållande till det man vill uppnå. Det man vill uppnå formuleras i en pedagogisk helhetsidé för den egna skolan .

Pedagogisk helhetsidé

En gemensam vägledande helhetsidé skapas av medarbetarna som ska förverkliga den i sin vardagspraktik. Underlaget för helhetsidén utgörs av medarbetarnas viktigaste lärdomar om hur man får en hög kvalitet i elevernas kunskapsbildning. Den pedagogiska helhetsidén består av en vision och en pedagogik verksamhetsidé. Visionen är framåtsyftande och beskriver vad man ser som särskilt viktigt att utveckla hos eleverna på den egna skolan. Den pedagogisk verksamhetsidén beskriver vad som behöver prägla det pedagogiska arbetet på skolan för att förverkliga visionen.

Lärområden 

Angelägna lärområden tas fram genom att sätta vardagsverksamheten i relation till den pedagogiska helhetsidén. Lärare som upplever svårigheter med samma "problem" (dvs frågor som man ännu inte har något svar på) vid förverkligandet av den skolgemensamma pedagogiska helhetsidén bildar lärgrupper om den fråga man valt att fördjupa sig i.

Bedömning av kvalitet

Skolutveckling syftar till kvalitetsutveckling. Det betyder att man behöver tydliggöra vad man menar med att kvaliteten i en skolas verksamhet ökar. Ett gott resultat av skolutvecklingsarbete kännetecknas av att ...

•   progressionen i elevernas kunskapsbildning och utveckling ökar.
• eleverna är medskapande i den gemensamma kunskapsbildningen.
• man ägnar sig åt och åstadkommer förbättringar i hela skolans uppdrag och inte bara när det gäller betyg och meritpoäng. 
• man åstadkommer ökad likvärdighet där elevresultat  inte avgörs av bakgrundsfaktorer såsom socioekonomisk bakgrund och kön. 

Kännetecken på lärandebaserad skolutveckling

Sannolikheten att uppnå goda resultat vid lärandebaserad skolutveckling ökar om skolkulturen har följande karaktäristiska kännetecken:

• Bra system för att upptäcka ”problem" i sin egen pedagogiska vardagsverksamhet.
• Medarbetarna vill lära och utvecklas.
• Fokuserar på det man kan påverka.
• Gemensam kunskapsbildning.
• Vägledande helhetsidé som levandegör skolans uppdrag i den egna verksamheten.
• Ledare med god förståelse av vardagsverksamheten.
• Genererar nya lärdomar om hur man på bästa sätt bidrar till elevernas lärande och utveckling.
• Undersöker i vilken grad man lyckas förverkliga sina lärdomar i praktiken.

Strategisk plan som styrinstrument

Kvalitet i offentlig verksamhet

Jag har i andra blogginlägg försökt beskriva vådorna av marknadisering, privatisering och vinstdrivande företag inom skola och välfärd. Det betyder inte att kvaliteten i den offentligt drivna välfärden och skola  i alla avseenden och överallt håller en hög kvalitet. Kritiken kan handla om bemötandet, byråkratisk myndighetsutövning, brist på flexibilitet och bristande effektivitet. En orsak är resursbrist. Men förklaringar till brister kan även förstås utifrån hur verksamheten styrs. Det nyliberala New Public Management (NPM) som dominerat som styrmodell sedan 80-talet har visat sig leda till försämringar.   För att kunna möta medborgares olika behov krävs en variationsrikedom i utförandet av offentlig verksamhet. Det förutsätter att medborgare och medarbetare har stort inflytande över och är medskapande vid utformningen av de olika insatser som görs för att möta medborgarnas behov på ett professionellt sätt. Vad får det för konsekvenser för den politiska styrningen av den kommunala verksamheten?

Strategisk plan

Den strategiska planen är ett politiskt styrdokument som uttrycker en kommuns inriktning. I den strategiska planen beskrivs kommunens övergripande mål som sedan  varje nämnd och  Kommunstyrelsen ska konkretisera. Hur ska målen utformas? Mätbara och preciserade? Hur ska kvaliteten bedömas? Hur långt man nått i relation till förutbestämda kriterier? Vem ska bestämma målen? Ska överliggande nivå formulera mätbara mål för underliggande nivå? Eller ska varje nivå utforma mål för sina egna insatser?

Kommunledningskontorets förslag till mål

Kommunledningskontoret har valt ut några av de övergripande målen och prioriterat ett eller två mål för Kommunstyrelsen för vardera av dessa utvalda övergripande mål. De nämndmål som föreslagits för Kommunstyrelsen är:

• Nyttjande av koncernens e-tjänster ska öka
• Besöksnäringen ska utvecklas
• Företagsklimatet ska förbättras
• Karlstad kommun ska bli nominerad till Sveriges Digitaliseringskommun 2019 
• Stråket Oslo-Stockholm ska finnas med i nationell plan för infrastruktur 2018-2029
• Andelen upphandlingar där vi ställer skärpta etiska-, sociala och miljökrav ska öka
• Fler av våra medarbetare ska uppleva att Karlstad kommun är en bra arbetsgivare
• Den stressrelaterade ohälsan på kommunledningskontoret ska minska.

För varje mål har man beskrivit Nuläge, Målvärde samt Mätmetod.
De flesta målen uttrycks i termer av att något ska förändras, utvecklas öka eller minska. Tre mål uttrycks i något som ska uppnås, att bli nominerad, finnas med i plan, bra arbetsgivare. Även när det gäller målvärden förekommer både förändringsvärden och absoluta värden som ska uppnås. De absoluta värdena är mer frekventa bland målvärdena än bland målen.

Är de föreslagna målen mål för Kommunstyrelsen eller för kommunledningskontoret? Behöver man skilja mellan förvaltningsmål och nämndmål? Eller innefattar Kommunstyrelsens mål även kommunledningens mål?

Grunden för den strategiska planen

Om syftet med kommunala styrdokument som Strategisk plan är att bidra till en allt högre kvalitet i den kommunala verksamheten behöver de ta sin utgångspunkt i och formuleras utifrån den förståelse man har av vilka drivkrafter som är viktigast för att medarbetare ska engagera sig i utvecklingsarbete. Man behöver även ställa sig frågan om vad som kännetecknar förändringsprocesser i en organisation som leder till allt högre kvalitet. Hur man besvarar dessa frågor blir avgörande för utformningen av den strategiska planen och de mål man formulerar i den. Synen på eller förståelsen av vad som kännetecknar kvalitetshöjande förändringsprocesser blir även avgörande för utformningen av Kommunstyrelsens mål.

Underliggande bärande idé

Om man hävdar betydelsen av att vara skapande som drivkraft för utveckling blir begrepp och företeelser som meningsskapande, medskapande och kunskapande centrala riktlinjer för utformningen av en strategisk plan. En bärande idé om vad som behöver känneteckna förändringsprocesser för att leda till en allt högre kvalitet saknas som grund för såväl den strategiska planen som för målformuleringarna.
Man behöver även en innehållslig bärande idé för styrningen av den kommunala verksamheten. Den skulle kunna vara att besluten ska vila på beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund.

Medskapande och meningsskapande

Målformuleringar präglas i hög grad av att överliggande nivå anger mål för underliggande nivå utifrån den strategiska planen. Om man ser medskapande och meningsskapande som avgörande för att målen ska förverkligas i vardagsverksamheten skulle målen i hög grad präglas av att varje nivå anger vilka mål man ska ha för den egna verksamheten utifrån den strategiska planens övergripande mål.

Kunskapande

För att förändringar ska vara mer varaktiga behöver de föregås av eller åtföljas av egna lärdomar som överensstämmer med de förändringar som åsyftas. Sannolikheten för förändringar på handlingsnivå ökar om de som ska genomföra förändringen har varit medskapande av de lärdomar som ligger till grund för den önskade förändringen. Dessa utgångspunkter innebär att medarbetares eller nämndpolitikers analyser av och lärdomar om samband mellan det man gör och det man uppnår i relation till den strategiska planens övergripande mål blir centrala delar i kommunstyrelsens mål.
    

 Kommunstyrelsens mål

Målet för Kommunstyrelsen skulle vara att fördjupa förståelsen av den strategiska planens mål samt insatser för att öka sannolikheten för ett engagerat förverkligande av den strategiska planens övergripande mål. Kommunstyrelsen mål skulle utifrån detta synsätt kunna konkretiseras på följande sätt:

• Att i allt högre grad efterfråga nämnders och verksamheters lärdomar om deras egen kvalitetsutveckling samt vilket stöd man behöver för att kunna förverkliga sina mål. 
• Öka förståelsen av och för den strategiska planens övergripande mål. 
• Att i allt högre grad använda den samlade bilden av professionernas analyser och lärdomar som görs i kommunen som underlag för beslutsfattande 
• Att  i allt högre grad sätta resultaten från den vetenskapliga kunskapsbildningen i relation till beprövad erfarenhet i den kommunala verksamheten inför beslut
• Att utveckla stödkedjan som styrkedja.
• Att i allt högre grad sätta lärdomar från olika nämnders verksamheter i relation till kommunens verksamhet som helhet.
•  

Kommunledningskontorets mål

Kommunledningens primära uppgifter är

• att ta fram och presentera underlag för kommunstyrelsens för att den ska kunna förverkliga sina mål. 
• förverkliga Kommunstyrelsens beslut i den kommunala vardagsverksamheten

Kommunledningskontoret behöver formulera sina egna mål men utgå från Kommunstyrelsens mål. Det skulle  t ex kunna innebära  att

•  Synliggöra mönster i och redovisa en helhetsbild av de lärdomar som görs i kommunens olika verksamheter som kan bidra till en högre kvalitet i den kommunala verksamheten.
• Att i högre grad analysera samband mellan det man gör och det man uppnår med det man gör.
•  Att ta fram mönstret i den vetenskapliga kunskapsbildning i relation till lärdomar och erfarenheter i kommunens verksamheter som underlag för Kommunstyrelsens samt kommunfullmäktiges beslutsfattande.

Indikatorer

 För att få ett underlag för bedömning av hur väl man lyckas förverkliga sina mål skulle man kunna använda kriterier som

• Medarbetare och nämndpolitiker  har haft möjlighet att vara medskapande vid utformningen av  de egna nämndmålen. 
• Medarbetare och nämndpolitiker har god kunskap om den strategiska planens övergripande mål. 
• Medarbetare och nämndpolitiker tycker att den strategiska planen är betydelsefull och levande i sitt vardagsarbete. 
• Medarbetare och nämndpolitiker anser att de övergripande målen är meningsfulla och ger mening åt sitt arbete. 
• Kommunstyrelsen använder sig av professionernas analyser och lärdomar som underlag för sitt beslutsfattande

Progression eller målvärden

Resultat och kvalitet mäts eller bedöms oftast utifrån hur väl någon eller en verksamhet har lyckats i förhållande till mer eller mindre godtyckligt förutbestämda målvärden. Kvalitet kan även bedömas genom att sätta en prestation eller ett resultat i relation till hur andra presterar och med hjälp av ranglistor uttrycka vilka prestationer som är bättre eller sämre än andra utan att kunna säga något om hur bra det är. Man uttrycker kvalitet i termer av att vara lika, sämre, bättre eller kanske till och med bäst.

En annan typ av resultats- och kvalitetsbedömning är progression dvs om och hur stor förbättring man lyckats uppnå oavsett om man nått en på förhand önskvärd kvalitetsnivå. För att kunna bedöma och använda progression som kvalitetsmått behövs ett underlag av åtminstone två bedömningar vid olika tidpunkter med vars hjälp man kan påvisa om och i vilken utsträckning något har förändrats eller förbättrats. Differensen mellan mätningarna eller bedömningarna utgör ett mått på progressionen. Progression kan även kombineras med bestämda målvärden där man anger hur stor progressionen ska vara under en viss tidsperiod.

Vilken typ av mål är mest ändamålsenliga ? 

Om syftet med den strategiska planen är kvalitetsutveckling förefaller progression som resultat- och kvalitetsmått vara att föredra. Om syftet är att följa upp och se hur väl olika nämnder eller verksamheter har skött sig så ligger det kanske närmare till hands att använda resultat i förhållande till andra enheter eller till förutbestämda målvärden. Om man har den nyliberala styrningsidén med New Public  Management (NPM) som ideal eller vägledning så är det rangordning mellan olika enheters resultat som ska gälla för att förstärka konkurrensen mellan enheterna. Om man har ett lärande organisationsperspektiv som utgångspunkt för att utveckla verksamheten bör progression och de lärdomar olika enheter gjort utifrån sitt utvecklingsarbete prägla målformuleringarna.

Från styrkedja till stödkedja

Hur styrkedjan ska vara utformad har länge varit en utgångspunkt vid samtal om utformningar av verksamhetsstyrning. Vad händer om man i stället börjar fokusera  på stödkedjan? Kan stödkedjan utgöra styrkedjan?

Att formulera mål om vad man vill eller ska uppnå innebär ingenting om de inte blir levande och förverkligade i vardagsarbetet.  Kvalitet uppstår i medarbetarnas konkreta vardagsarbete. Överliggande nivåers uppgift blir att stödja förverkligandet av den strategiska planens övergripande mål och att stödja underliggande nivåers arbete. Det skulle innebära att de övergripande målen i Strategiska planen står för inriktningen medan målen för de olika nämnderna handlar om att ge stöd. Målen ska i så fall beskriva hur man på respektive nivå ska utveckla sin förmåga att stödja vardagsverksamheten där kvalitetsutvecklingen tar gestalt.

Uppföljning, utvärdering och kontroll

Frekventa uppföljningar, utvärderingar och kontroller av underliggande nivåers resultat är ett uttryck för brister i den egna ledningen och styrningen av verksamheten. Det kan bero på att

• man  inte har lyckats skapa en djup förståelse av och för verksamhetens mål, 
• målen har formulerats på för hög abstraktionsnivå för att vara vägledande för medarbetarnas vardagsarbete, 
• medarbetarna  inte har varit medskapande vid utformningen av de egna målen, 
• man avsatt otillräckliga resurser, 
• det brister i stödkedjan.

Reflektioner

De  mål som jag föreslagit utifrån den bärande idé om kvalitetshöjande förändringsprocesser som är utgångspunkt för mitt tänkande skiljer sig på avgörande sätt från de ursprungligt föreslagna målen för Kommunstyrelsen. De mål som jag föreslagit handlar om Kommunstyrelsens sätt att arbeta och styra kvalitetsutvecklingen i den kommunala verksamheten för att skapa en sammanhängande helhet. De inledningsvis beskrivna målen handlar om vilka innehållsliga delmål som Kommunstyrelsen ska prioritera. Går inte det ut över helheten? Behövs båda typerna av mål eller räcker det med bara den ena sorten? I så fall vilken typ av mål?
Utformningen av målen för Kommunstyrelsen och kommunledningskontoret får även konsekvenser för kommunchefens befattningsbeskrivning. Det är svårt eller t o m olämpligt att utforma kommunchefens arbets- eller befattningsbeskrivning utan att relatera den till målen för Kommunstyrelsen och kommunledningskontoret.

Dräneringen och plundringen av skolan

Känner vanmakt och förtvivlan. I Barn-och ungdomsnämndens budgetgrupp, har vi tvingats diskutera besparingar och neddragningar för att klara tilldelade budgetramar i en verksamhet som så väl behöver förstärkningar! Sedan övergår det i ilska när jag inser hur det skulle kunna se ut. Att resurserna finns men på fel ställe. 

 

Det som är mest upprörande är att resurserna finns. Problemet är att de inte finns där de behöver finnas utan i andra fickor och plånböcker. Välfärden och därmed skolan utarmas och plundras genom skattepolitiken och vinstdrivande skolföretag där skattepengar avsedda för eleverna går till aktieägares utdelning.

Skattepolitiken dränerar skolan på resurser

Om vi exempelvis återinförde så litet som 1,5% förmögenhetsskatt på 80% av de förmögenheter som överstiger 1,5 miljoner kr för de tio mest förmögna svenskarna skulle det innebära ytterligare 13,5 miljarder kr om året till välfärden. Det skulle räcka till att anställa 23 000 nya lärare. För Karlstads del skulle det innebära 230 nya lärare. Och den borgerliga regeringens sänkning av bolagsskatten med 16 miljarder år 2013 motsvarar kostnader för ytterligare cirka 300 lärare.

  Skattesänkningarna och därmed minskningen av intäkter för staten och kommuner uppgår till 280 miljarder kronor sedan år 2000.

 

Den amerikanska skattesänkarlobbyn listar Sverige som det mest förmånliga landet att leva i som miljardär. Internationella valutafonden IMF och Världsbanken uppmanar till att bekämpa skatteflykt och stå emot näringslivets krav på ytterligare sänkta bolagsskatter.

 Vinstdrivande skolföretag plundrar skolan

Den mer aktiva plundringen består av vinstdrivande skolföretag som tar ut 100-tals miljoner av våra skattepengar avsedda för eleverna som vinst. Bara skolföretaget Engelska skolan, som även har en skola i Karlstad, redovisade förra året en vinst på 152 miljoner varav 52 miljoner gick direkt till aktieägarna. Skolan och elevernas lärande och utveckling har blivit en handelsvara som man ska tjäna pengar på.

 Friskolereformen

Friskolereformen infördes 1994 skulle öppna för nya pedagogiska alternativ. Man tänkte sig främst olika kooperativ och enskilda initiativ utifrån speciella pedagogiska inriktningar. Men det skulle även öka konkurrensen och enligt de nyliberala idéerna om styrning höja kvaliteten i hela skolverksamheten.

Det visade sig bli något helt annat nämligen stora skolkoncerner som såg möjligheter till stora vinster som finansierades av skattepengar som var avsedda för elevernas lärande och utveckling. Skolan och elevers lärande blev en marknadsplats.
Kungliga vetenskapsakademin menar att de vinstdrivande skolföretagen bidragit till ökad segregation, mer ojämlikhet och sämre resultat.

 Vinsterna

Vinsten för de sju största vinstdrivna friskolekoncernerna var 2015 en miljard kronor vilket sannolikt ökat ytterligare fram till 2017. Det innebär att nästan var tionde skattekrona till dessa skolor hamnar någon annan stans än i verksamheten.Vinsten skulle räcka till drygt 1800 lärare. Vinsterna används till bl a räntor och amorteringar på ägarnas uppköpslån, till att köpa konkurrenter och starta nya enheter som ska höja vinsten ytterligare. Skattemedel avsedda för elevers lärande och utveckling används till och med för att köpa in privata vinstgivande skolor utomlands.

Ägarna till gymnasieskolor tog 2010 ut mellan 13000 och 30000 kr per elev och år från skolpengen som är ungefär 150 000 kr per elev och år även om variationen mellan olika program är stor. Skolpengen beräknas utifrån kommunens årskostnader för en elev.

 2012 inkasserade ägaren av Engelska skolan 700 miljoner på försäljningen av 75% av aktierna.

Hur skapas vinsterna

Aktiebolagsskolorna vinster skapas genom ett positivt segregerat elevurval med en stor andel lättutbildade elever som har välutbildade och skolintresserade föräldrar vilket gör att de kan ha låg lärartäthet. Exempelvis har vinstdrivande gymnasieskolor 15,2 elever på varje lärare jämfört med 11,4 i kommunala gymnasieskolor.  Barn till välutbildade samlas på vissa skolor och barn med kortutbildade föräldrar samlas på andra vilket driver  fram skolsegregation. Skillnaderna mellan skolors resultat har fördubblats sedan 1990-talet. Det bidrar till de sänkta elevresultaten i Sverige under 2000-talet

Gymnasieskolor riktar sig till elever som är studiemotiverade och går ut med detta i sin marknadsföring.  

Om kommunala skolor överskrider den tilldelade budgeten t ex på grund av att man inte hunnit avyttra lokaler på grund av minskat antal elever eller att friskolor gått i konkurs så att man behövt göra extra satsningar för att ta hand om dessa elever ska friskolorna ha högre skolpeng eftersom friskolorna ska ha samma skolpeng som en kommuns skolkostnader för elever. 

 Reflektioner

Det svenska skolsystemet är det enda land som tillåter att skolor drivs av privatägda vinstdrivande bolag som finansieras av skattemedel avsedda för eleverna. Tidigare hade även  Chile under general Pinochets styre detta nyliberala system för skolan men även Chile har nu övergivit vinstdrivande skolor. När ska Sverige göra det? Hur länge ska dräneringen och plundringen av skolan få fortgå? 

Försvararna av vinstdrivande skolkoncerner hänvisar till betydelsen av valfrihet. Men det viktiga valet handlar väl inte om vilket bolag eller vem som är utförare utan om möjligheten att påverka utförandet? Elevers medskapande i sin kunskapsbildning borde väl vara det vi behöver eftersträva. Det underlättas genom en högre lärartäthet. 

  

Vänsterpartiet har tagit upp nio myter om vinster i välfärden 

 http://www.vansterpartiet.se/nio-myter-och-sanningar-om-vinster-i-valfarden

 

Embryo till Karlstadsvänsterns skolpolitiska program

Under ett par års tid har en grupp av skolintresserade vänsterpartister utformat ett första embryo till skolpolitiskt program för Karlstads skolor och förskolor. Embryot utgör ett av underlagen för fortsatta samtal både inom Vänsterpartiet och med pedagoger, skolledare, förskolechefer, elever/barn, föräldrar och andra skolintresserade i Karlstad. Så här tänker vi än så länge:

Vad vill Vänsterpartiet genomföra för skolpolitik i Karlstad?

Barns och ungdomars lärande och utveckling är inte en handelsvara på marknaden. De skattepengar som är avsedda för barns och ungdomars lärande och utveckling ska gå till detta och inte till aktieägares och riskkapitalisters plånböcker.

Vi vill därför få ett stopp för vinstdrivande förskolor och skolor och ta tillbaka privatiserade skolor i kommunal regi där det är möjligt. Riskkapitalisternas vinster ska i stället gå till och förstärka den pedagogiska verksamheten i förskolor och skolor.

Ett samhälle behöver bygga på möten mellan människor med olika livsstilar, värderingar och förutsättningar. Vi arbetar för att alla skolor och förskolor ska vara bra och där barn och ungdomar med olika bakgrund möts.

Det är viktigare att skolorna gemensamt blir allt bättre på att skapa berikande lärmiljöer för barn och ungdomar än att tävla om vem som är bäst.

Skolor och förskolor ska vara likvärdiga vilket innebär att man behöver arbeta på olika sätt på olika skolor/förskolor beroende på vilka barn och ungdomar som går på skolan eller förskolan.

Ledning och styrning av skolverksamheten

Styrningen av skolan och förskolan behöver bygga på tillit, dialog, stöd och en ansvarskultur istället för misstro, sanktioner och lydnadskultur.

Forskningen visar att kvalitetsförbättringar i barns lärande och utveckling är tydligast på skolor där pedagogerna ägnar sig åt att systematiskt lära i och av sin egen vardagsverksamhet. Den nu dominerande nyliberala styrningsidén New public management (NPM) med detaljmätningar, kontroller, inspektioner, sanktioner och byråkrati är en av huvudorsakerna till kvalitetsförsämringar inom skolan. NPM utgör ett resursslöseri med pengar och människors kunskap när berörda yrkesgrupper avprofessionaliseras och tappar sitt engagemang. Pedagogerna behöver få mer tid till att reflektera och lära tillsammans i sin egen vardagsverksamhet. Vi vill genomföra en inventering för att få bort ovidkommande arbetsuppgifter och byråkrati.

Dialog mellan politiker och medarbetare i skola och förskola

I en demokratisk skola och förskola möts alla elever och barn av positiva förväntningar. Det är skolans och undervisningens kvalitet som avgör hur det går för eleverna och barnen , inte deras bakgrund.

Vänsterpartiet lägger särskilt stor vikt vid skollagens krav på att skolan ska kompensera för barns och ungdomars olika förutsättningar. Om elever skolkar är inte den viktigaste frågan: ”Vad ska vi göra med de elever som skolkar?” utan den viktigaste frågan är: ”Vad ska vi göra med de lektioner som eleverna skolkar ifrån?”.

Genom att ledning och styrning av verksamheten i Karlstad ska kännetecknas av dialog mellan politiker och professionella ökar läraryrkets attraktivitet i Karlstad. I dialogen kommer Vänsterpartiet att betona betydelsen av att

• barnen och ungdomarna är medskapande medarbetare i sin kunskapsbildning och inte kunder 
• undervisningen utgår från, belyser och knyter an till barns och ungdomars frågor och vardagstillvaro när man lär inom lika områden
• barns och ungdomars lärande och utveckling inte är en handelsvara utan skapas i samspelet mellan pedagoger, barn och ungdomar 
• kunskap inte bara är en viss mängd fakta samlad i minnet utan förmåga att förstå, ordna, värdera och utveckla ett samlat vetande
• barnen och ungdomarna inte tävlar om vem som är bäst utan hjälps åt att bli allt bättre tillsammans
• nyfikenhet och lusten att lära är viktigare som drivkraft för lärandet än yttre krav och betyg 
• det är lika viktigt att främja barns och ungdomars allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och fostra till demokratiska samhällsmedborgare som att uppnå goda ämnesbetyg och PISA-resultat.

Arbetsbelastning och resurser

Vänsterpartiet arbetar för mer personal och mindre klasser och barngrupper. Det leder inte i sig till bättre resultat men det skapar bättre förutsättningar att förverkliga en undervisning och ett bemötande av barn och ungdomar som stämmer med vetenskap och beprövad erfarenhet. Vi vill se till att tillräckliga resurser prioriteras för särskilt stöd redan i förskolan och under de första åren i grundskolan.